Det känns helt otroligt roligt men samtidigt vill jag inte.
Jag vill inte växa upp,
jag vill vara den där jobbiga 16 åringen som inte behöver ta något ansvar.
Nu är jag mest nervös, när det är över kommer jag vara mycket gladare.
- Hoppas jag.
Jaja, det blir säkert bra, det får bli som det blir!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar